Den kortaste sprinterdistansen utomhus tillhör inte Spårvägens allra bästa grenar när det gäller framskjutna placeringar i mästerskap eller svensk ranking. Med undantag av en kortare sejour i Spårvägen av Christer Garpenborg, som då var i slutet av sin karriär, var det Kent Rönn som ända fram till 2010 hade varit den mest lysande 100-metersstjärnan i klubben med bland annat fem SM-medaljer och en semifinal på EM 1978. År 2011 kom Nil de Oliveira till Spårvägen och med bland annat två SM-guld och en sänkning av klubbrekordet med nästan tre tiondelar, ett rekord som står sig ännu 2023, går han förbi Rönn som Spårvägens bästa 100-meterslöpare genom alla tider.
– När jag kom till Spårvägen skulle vi satsa på snabbhet och 100 och 200 m och avvakta 400 m, berättade Nil. Men det gick så bra på de kortare distanserna att det bara blev 100 och 200 m, förutom en inomhussäsong på 400 m.
Bäst i Sverige
År 2011 toppade Nil Sverigestatistiken på såväl 100 som 200 m och fick utmärkelsen ”Årets prestation i Folksam GP” vid Fri-idrottsgalan. Samma år tog han sig också in på tiobästalistan genom tiderna i Sverige på 100 och 200 meter. Vintern 2012 skrev han något av historia när han tog silvermedalj på 60 meter vid ISM i Örebro. Nil hade i och med den medaljen SM-medaljer på samtliga sprintdistanser såväl ute som inne, från 60 och upp till 400 meter, varav guld på alla utom just 60 meter,. Dessutom guld på stafetterna 4×100, 4×200 (inomhus) och 4×400 m, alla med SM-status. Ingen annan har gjort den bedriften.
Nil blev svensk medborgare i juli 2010 och även om han tidigare fått delta på SM och Finnkamper fick han nu också representera Sverige i internationella mästerskap. År 2012 deltog han i sitt första stora utomhusmästerskap, EM i Helsingfors, där han överraskade med att bli femma, bara 0,16 sekunder från bronsmedaljen.
I Finnkampen samma år gjorde han fyra starter, två individuella (100 m och 200 m) och två stafetter, och gick segrande ur samtliga dessa lopp. Stora delar av 2013 blev förstört av en ryggskada, som uppstod när han bar ett soffbord(!). Ändå lyckades Nil kvalificera sig till VM i Moskva (200 meter) genom att sätta personligt rekord med 20,53 vid Sollentuna GP. Resten av säsongen blev dock spolierad av skadan.
Hög maxfart, långsam i starten
Nil var som bäst i, som han säger, ”flygande löpning”. Han var ofta efter i starten men i stafetter med ”flygande start” sprang han ofta jämnt med några av de bästa i världen.
Det blev sju aktiva år i Spårvägen, sedan slog Nil in på tränarbanan.
– Jag har Spårvägen att tacka för att jag kunde satsa. Jag kände mig välkommen här och är tacksam för alla åren jag fick springa för Spårvägen.
På youtube
Det finns många filmer med Nil på youtube. Här är några:
Nils ISM-guld på 400 m 2011.
Nils rekordlopp på 100 m.
En intervju med Nil från 2013.
Fullständigt namn: Nil Fagner de Oliveira da Silva.
Född: 3 september 1986 i Rio de Janeiro i Brasilien.
Familj: sambo.
Idrottssläktingar: kusinen Rosângela Santos (brasiliansk sprinter med OS-meriter och 10,91 på 100 m och 22,77 på 200 m).
Arbete: idrottslärare, tränare.
Klubbar: Fluminense (2000–06), Turebergs FK (2006–10), Spårvägens FK (2011–17).
Främsta merit: 5:a på 200 m på EM 2012.
Internationella mästerskap: VM 2013 (200 m försök), EM 2012 (5:a 200 m), 2014 (200 m försök), IEM 2011 (400 m försök).
Landskamper: 9 A (varav 6 A för Spårvägen), 5 Inomhus
SM-guld: 2 gånger på 100 m (2011 och 2012) och 2 gånger på 200 m (2012 och 2014), 2 gånger på 4×100 m (2012 och 2013), 3 gånger på 4×400 m (2011, 2012 och 2013), 5 gånger på Lag-SM (2011, 2012, 2013, 2014 och 2016, de fyra första gångerna på 100 m, 200 m och stafett, sista året i stafett), dessutom ISM-guld på 200 m (2013, 2014 och 2015), 400 m (2011) och 4×200 m (2011, 2012, 2015 och 2017). I Turebergs tröja vann han 200 m (2008) och 400 m (2009 och 2010), 4×100 m (2010) och 4×400 m (2009), dessutom ISM-guld på 200 m (2010) och 400 m (2009).
Övriga SM-medaljer: silver på 200 m (2011 och 2015), 4×100 m (2011), Lag-SM (2017) och inomhus på 60 m (2012), 200 m (2012 och 2017) och 4×200 m (2013 och 2014), brons på 100 m (2014) och 4×100 m (2014, 2015 och 2017). För Tureberg vann han silver på 200 m (2009 och 2010), brons på 100 m (2008) samt ISM-medaljer på 200 m (silver 2008) och 4×200 m (silver 2008 och 2010, brons 2009).
Personliga rekord: 60 m 6,87i (2015), 100 m 10,26 (2013), 200 m 20,53 (2013), 400 m 46,79 (för Tureberg 2009, 47,31i/47,30i lång bana för Spårvägen 2011).
Bott: Rio de Janeiro (1986–2006), Uppsala (2006–08), Borås (2008–10), Stockholm (2010–).
Längd/tävlingsvikt: 186 cm, 76 kg.
Tränare: Roland Bergman (2010–16), Lech Nikitin (2016–17).
Största idrottsminnen: EM 2012 och Finnkampen 2012 (då Nil vann 100 m, 200 m, 4×100 m och 4×400 m).
Bästa spårvägskamrater: Marvin Tay, Gladys Bamane, Adam Chiguer, André Drummond, Björn Bamane, Daniel Ståhl, Dennis Leal, Axel Bergrahm, Trausti Stéfansson.
Stor Grabb nr 522.
SM-medaljer för Spårvägen:
– Ind. ute: 4 guld, 2 silver, 1 brons = 7 medaljer.
– Ind. inne: 4 guld, 3 silver= 7 medaljer.
– Lag ute: 10 guld, 2 silver, 3 brons = 15 medaljer.
– Lag inne: 4 guld, 2 silver= 6 medaljer.
Anders Johrén 2018 (presentationen finns publicerad i Spårvägen friidrotts 100-årsbok).