Det borde egentligen aldrig ha blivit någon artikel om Lisa Rönnkvist, född 1986. Hon har kämpat sig tillbaka efter tre års problem med knäna. För ett och ett halvt år sedan titthålsopererade hon två så kallade “hopparknän”. – Jag har kört massor av rehab-träning. Många har tyckt att jag varit mer eller mindre tokig men jag ville verkligen tillbaka till friidrotten och tävlandet igen, berättar hon. Inomhussäsongen fungerade bra för Lisa. Hon radade upp lopp under 7.70 på 60 m med perset 7.61 i Eskilstuna som topp.
Krokig väg till Spårvägen
Hennes väg till Spårvägen är minst av allt spikrak. Lisa är uppvuxen i Ersmark, en by en dryg mil norr om Skellefteå. Det var bra fyra tjejer i hennes klass i skolan och alla spelade fotboll. När tre av dem tröttnade på fotbollen och började rida kunde inte Lisa haka på därför att hon är allergisk mot hästar så det blev friidrott i Skellefteå AIK. Innan knäproblemen kom fixade hon till starka personliga rekord – 12.18 på 100 m (2003), 14.57 på 100 häck (2004) och 5.90 i längd (2004).
Sport Management-utbildning
Efter gymnasiet flyttade hon till Falun för att läsa en treårig Sport management-utbildning. – Det är egentligen en ekonomiutbildning med inriktning på sport. Studierna är anpassade efter elitsatsande individer och det passar mig bra. I Falun fanns, och finns fortfarande, också Nuulu Ndiwabene och det var tack vare henne som Lisa Rönnkvist valde Spårvägen. Nu är hon och tränaren Torbjörn Eriksson inne i en uppbyggnadsperiod där allt går som det ska. – Jag är en sån som är bäst i början av loppen så vi jobbar mycket med att förbättra snabbuthålligheten.
Vad har du för mål inför sommaren?
– Jag har inga direkta resultatmål. Jag vill bara vara med och tävla igen men jag måste medge att jag hoppas kunna hoppa längd igen! Lisa utgör ett rejält tillskott till 4×100-laget och lag-SM-laget. Hon Kanske till och med kan slå sig in på vår tio-bästa-lista på 100 m. Det skulle behövas för den har inte uppdaterats sedan 1995 då Marika Johansson tog sig in.