Spårvägens Friidrottsklubb

Spårvägens Friidrottsklubb

Lilian kämpar på mot skadorna

Vår flerfaldiga SM-vinnare på långdistans, Lilian Magnusson, valde inte Sydafrika som uppladdning inför säsongen utan kenyanska Eldoret på 2400 meters höjd. Det är en camp som drivs av Isabellah Andersson och hennes man Lars. Själva staden ligger sex timmars bilfärd nordväst om Nairobi upp mot  gränsen till Uganda.

Lilian hade mycket skadeproblem under 2009 och kör fortfarande huvudsakligen alternativträning.

Du körde bara alternativ träning under fyra veckor. Blev det inte tråkigt?
– Jo,  det var vatten och cykel, cykel och vatten elva-tolv pass per vecka. Och visst kändes det lite tungt när jag såg alla andra dra ut och springa.

Är det hälsenan som spökar igen?
– Nej, det är baksidan på ena låret. En typisk sprinterskada på en långdistansare. Ja, jag förstår om människor tycker att det låter konstigt.

Gott om svenskt sällskap

Var det några andra svenskar där?
– Jag var långt ifrån ensam! Mustafa Mohamed, Oskar Käck, Johanna Bohlin och Lisa Blommé tränade också där.

Hur upplevde du den extremt höga höjden?
– Det är klart att det var jobbigare än att träna än i Sverige. Det var några som åkte ner till 1400 meter för att springa intervaller. De tyckte att fötterna nästan fått vingar.

Hur höll du kontakt med din tränare Anders Szalkai?
– Mest sms. För att kunna mejla var jag tvungen att ta mig fyra kilometer till stan och det blev inte så ofta.

Vad fanns att göra på fritiden? TV? Datorer?
– Nej, det fanns inget sånt. För min del handlade det om att träna-äta-sova. Men jag lyssnade på mycket musik under de här fyra veckorna!

Och nu är du tillbaka i den svenska vintern?
– Tack och lov bor jag i cykelstaden Uppsala. Det innebär att alla cykelvägar är bra plogade så det är inga problem att springa. Men än så länge går det sakta och det blir inte så långt heller. Det gäller att vara försiktig.