Moa hade bästa tänkbara utgångsläge tack vare bana fyra där hon hade två tjejer att gå på framför – de brittiska favoriterna Perri Shakes-Drayton och Eilidh Child.
Shakes-Drayton tog ledningen och passerades halvvägs på 23.89 men Moa sprang riktigt bra och kom han som 3-4 in på gemensam bana på 24.1 – hela sex tiondelar långsammare än i semin. Det blev jämnt med närkontakt men Moa fick inga stopp utan kunde löpa ut fullt hela vägen in på gemensam bana.
Stark avslutning
Ut på bortre lång låg hon fyra men passerade Hejnova och kom in på upploppet som trea. Hejnova kom dock tillbaka och de var helt lika de sista meterna då Moa verkligen visade styrka och tryckte sig först över mållinjen.
Brons för Moa på 52.04 – 0.25 under hennes ett år gamla svenska rekord – efter ett fantastiskt bra lopp taktiskt sett. Hon gick ut betydligt långsammare på första varvet jämfört med semifinalen, fick ryggar att gå på och höll då också bättre på slutet.
Perri Shakes-Drayton vann på 50.85 före Eilidh Child 51.45 och Moa 52.04. Fyra Hejnova 52.12, femma Rosolova 52.71 och sexa Cox 53.15.
Tredje svenska mästerskapsmedaljen
Medaljen är Sveriges tredje på 400 m för kvinnor genom tiderna. Den första tog Ann-Louise Skoglund på IEM 1986 (också brons) och den andra var Moas EM-guld från Helsingfors i somras. Söndagen avslutades med stafett 4×400 m där Nil de Oliveira sprang andrasträckan för Sverige. Nil fick pinnen som sexa och öppnade stenhårt med 21.1 på första varvet. Sedan mattades han av naturliga skäl och Sverige blev till slut femma på 3:09.42 vilket var 2.3 sekunder över det svenska rekordet.