Spårvägens Friidrottsklubb

Spårvägens Friidrottsklubb
Stefan Olsson. Foto: Tommy Berlin

Stefan Olsson slutar efter sexton år

I förra veckan avslutade Stefan Olsson ett sextonårigt engagemang. På tisdagen avgick han som styrelseledamot i Stockholm Marathon/Tjejmilen och på torsdagen gick han ur Spårvägens styrelse. Han blev vederbörligen avtackad av ordförande Jan Kowalski. Jan Ahlström fick en pratstund med Stefan.

Hur kom du in i klubben? ? Det var 1992 när barnen Jens och Hanna började i en grupp i Bergholmsskolan som leddes av Peter Andersson. Han bad mig hjälpa till med både det ena och det andra. När han drog vidare till fotbollen så stod jag bara där med en grupp. Vad kommer du ihåg av den första träningen? Minns du några namn? ? Helena Gissle var där. Annars kommer jag mest ihåg träningarna för tolvåringar i Djurgårdshallen tillsammans med Teresa Nikitin. Och i gruppen fanns hennes son Thomas som det gått bra för. De flesta föräldrar brukar försvinna när barnen slutar. För dig blev det snarare tvärtom. Varför? ? Det var roligt helt enkelt! Jag gick några utbildningar på Bosön som gav mig tillräckligt att stå på. JSM i Mora 1992 var mitt första mästerskap som ledare. Tvekade du aldrig när du valdes till ordförande 1998 efter en minst sagt turbulent period? ? Jo, det gjorde jag för jag kände att jag saknade det där riktigt djupa friidrottskunnandet. Men efter lite funderande kom jag fram till att det fanns det många i styrelsen som hade så min roll kom snarare att likna lagledarens. Kan du summera dina tio år i styrelsen för Stockholm Marathon/Tjejmilen? ? Det har varit lärorika år. Jag har kanske inte bidragit med så mycket mer än att representera Spårvägen. Men vilken proffsig och framgångsrik organisation som vi och Hässelby har skapat gemensamt. Du kommer från lagbollsporter. Hur skiljer sig friidrotten från dem? ? Friidrotten är mycket mer precis. 4.80 i längd är exakt 4.80, varken längre eller kortare. Samtidigt så ger det möjligheten att tävla mot sig själv på ett bättre sätt. I lagsporter där det alltid kan var någon som ställt till det. Vad kommer du att minnas längst från de här åren? ? Svår fråga. De första träningslägren, resorna till lite olika mästerskap men jag tror ändå att upplevelserna från lagtävlingar för ungdom som Stockholm Cup kommer att stå sig längst. Men Stefan kommer inte att lägga av helt och hållet. Han kommer även i fortsättningen att dyka upp på våra arrangemang. Jan Ahlström