Historik - 217 SM-guld på 93 år

955389e7 e42e 4ff1 900e bc925fc29aa5

Kastaren Daniel Ståhl. Foto: Tommy Berlin

Uppdaterat 121026
Stockholms Spårvägars Gymnastik och idrottsförening bildades 1919 och klubbfärgerna fastställdes till blått och vitt. Allmän idrott, eller friidrott som det nu heter, var grunden i verksamheten och föreningen var då bara öppen för anställda vid AB Stockholms Spårvägar. Den viktigaste tävlingsverksamheten bedrevs i Korpen men man tävlade också nationellt. 1930 kom första SM-guldet genom lagseger i terräng. Anders Pettersson, Ragnar Borg, Elis Gustafsson och Nils Holmén hette de spårvägsmän som sprang i laget. Segern upprepades 1931 och året efter bildade friidrottarna egen sektionsstyrelse inom huvudföreningen.
Till och med november 2012 har Spårvägen Friidrott tagit 642 SM-medaljer för seniorer utomhus – 217 guld, 219 silver och 206 brons. Bara Malmö AI och Örgryte har fler.

Löparframgångar på 40-talet
På 40-talet kom nästa löparvåg och den bestod främst av långdistansare som också var duktiga terränglöpare – vid terräng-SM 1942 kom spårvägare på första, andra och fjärde plats! Många SM och några svenska rekord kunde föras in i Spårvägens rullor med löpare som Gösta "Spårvägs-Pelle" Pettersson, Gunnar Bratt, Gösta Östbrink och Sven Rapp. Det fanns också en bred juniortrupp där några så småningom nådde bra resultat. De första årtiondena var det enbart anställda i trafikbolaget Stockholms Spårvägar som fick tävla för klubben men under andra halvan av 40-talet öppnades föreningen också för sådana som inte arbetade i bolaget.

Storhetsperioden inleddes 1972
Det dröjde ända till 1969 innan grunden för en ny storhetstid lades och den eran pågår fortfarande. Unga entusiastiska ledare förvandlade på bara några år Spårvägen från en liten stockholmsförening till en av landets främsta. Börje Konstenius SM-guld i terräng 1972 blev något av startskottet på en storhetsperiod som så här långt resulterat i över tvåhundra SM-guld utomhus! Första segern i den klassiska Dagbladsstafetten togs 1972 och kom att följas av fler. På 70-talet märktes namn som Lasse Haglund i diskus, Raimo Pihl i spjut och mångkamp, Kenneth Lundmark i höjd, Anders Arrhenius i kula och Gunnar Edberg i löpning. Ungdomsverksamheten utvecklades och 1970 kunde man se de första flicknamnen i resultatlistorna. Med starka ledare utvecklades verksamheten allt mer och många är de landslagsmän och kvinnor som de senaste årtiondena tävlat i Spårvägens färger. 80-talet var en verkligt framgångsrik period med namn som sprinterna Lena Möller och Pia Engström, medeldistansarna Anette Westerberg och Gunilla Andrén, långdistansarna Pär Wallin och Jan-Ivar Westlund, höjdhopparna Christina Nordström, mångkamparen Annette Tånnander med flera som alla tog SM-medaljer och tävlade i landslaget.

Malin Ewerlöf EM-silvermedaljör på 800 m
1992 kom medeldistansaren Malin Ewerlöf till klubben och hon är den kanske mest framgångsrika spårvägaren någonsin med en mängd, SM-guld, landslagsstarter och svenska rekord och som kronan på verket – EM-silvret på 800 m i Budapest 1998. Andra framstående spårvägare på 90-talet var kulstötaren Sören Tallhem (OS-finalist 1992), korta häcklöparna Claes Albihn och Henrik Värendh, mångkamparen Maria Richtnér med flera.
Under de första tio åren på 2000-talet tillhörde följande aktiva de som tog SM-medaljer och representerade Sverige i landslaget: hinderlöparen Henrik Skoog, 400 m-löparen Thomas Nikitin, medeldistansaren Flo Jonsson och stavhopperskan Klara Persson.
Bland de mest framgångsrika 2012 märks långsprintern Moa Hjelmer (svenskt rekord på 400 m 2011), bröderna Niklas och Leif Arrhenius i kula och diskus (VM-deltagare 2011), sprintern Nil de Oliveira, längdhopparen Erica Jarder samt Fredrik Uhrbom (långdistans), Johan Svensson och Karim Mohammadi (båda 800 m) och Malin Liljestedt (långdistans) bland många andra.

40 SM-medaljer 2011
2011 var Spårvägen bästa klubb på SM i Gävle, tog totalt 40 senior-SM-medaljer utomhus under året (varav 11 guld) och hade tolv aktiva i seniorlandslaget, ses i j-landslaget och fyra i ungdomslandslaget.
Den ekonomiska grunden består idag av verksamheten inom Stockholm Marathon som bedrivs i samarbete med Hässelby SK. Första Stockholm Marathon arrangerades 1979 och Tjejmilen hade premiär 1984.
Spårvägen har också 15 andra idrotter på programmet och 8-9 av dem ligger i översta elitskiktet. Under 2000-talet har brottarna varit mest framgångsrika med bland annat världsmästarna Martin Lidberg, Ara Abrahamian och Jimmy Samuelsson. Inom simningen märks världsrekordslagerskan och flerfaldiga europamästarinnan Emma Igelström. En annan som tävlat för Spårvägen är bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner.

Moa Hjelmer europamästare på 400 m
2012 var Spårvägens bästa år hittills där höjdpunkten var Moa Hjelmers EM-guld på 400 m i Helsingfors på svenska rekordtiden 51.13. Moa är Spårvägens första europamästare i friidrott. I Finnkampen i Göteborg tävlade 13 spårvägare som gjorde 22 starter och tog 8 individuella segrar. I senior-SM vann Moa Hjelmer och Nil de Oliveira dubbeln 100-200 m och totalt under året hemfördes 48 SM-medaljer varav 19 guld, herrarna vann SM-standaret och damerna tog brons.

Jan-Erik Nordström och Jonas Hedman

67f3e3e7 5b42 4081 9e77 76f598f307d1$event 170 250

torsdag 29 juni - 2017

  1. Raka Spåret

    - 4 februari - 2017
  2. Vår Ruset

    - 2 maj - 2017
  3. Sthlm Trail Run

    - 6 maj - 2017
  4. Milspåret

    - 18 maj - 2017
  5. ASICS Stockholm Marathon

    - 3 juni - 2017