Historik - 179 SM-guld på 89 år
Stockholms Spårvägars Gymnastik och idrottsförening bildades 1919 och klubbfärgerna fastställdes till blått och vitt. Allmän idrott, eller friidrott som det nu heter, var grunden i verksamheten och föreningen var då bara öppen för anställda vid AB Stockholms Spårvägar. Den viktigaste tävlingsverksamheten bedrevs i Korpen men man tävlade också nationellt. 1930 kom första SM-guldet genom lagseger i terräng. Anders Pettersson, Ragnar Borg, Elis Gustafsson och Nils Holmén hette de spårvägsmän som sprang i laget. Segern upprepades 1931 och året efter bildade friidrottarna egen sektionsstyrelse inom huvudföreningen.
Till och med november 2008 har Spårvägen Friidrott tagit 548 SM-medaljer för seniorer utomhus – 179 guld, 189 silver och 180 brons. Bara MAI och Örgryte har fler.
Löparframgångar på 40-talet
På 40-talet kom nästa löparvåg och den bestod främst av långdistansare som också var duktiga terränglöpare - vid terräng-SM 1942 kom spårvägare på första, andra och fjärde plats! Många SM och några svenska rekord kunde föras in i Spårvägens rullor med löpare som Gösta "Spårvägs-Pelle" Pettersson, Gunnar Bratt, Gösta Östbrink och Sven Rapp.
Det fanns också en bred juniortrupp där några så småningom nådde bra resultat. Längdhopparen och mångkamparen Gösta Sundström blev till exempel uttagen till OS i London 1948 men hade inte råd att åka med. Lönen som spårvagnsförare var nog inte så fet. Under andra halvan av 40-talet öppnades föreningen också för sådana som inte arbetade i trafikbolaget.
Storhetsperioden inleddes 1972
Det dröjde ända till 1969 innan grunden för en ny storhetstid lades och den eran pågår fortfarande. Unga entusiastiska ledare förvandlade på bara några år Spårvägen från en liten stockholmsförening till en av landets främsta. Börje Konstenius SM-guld i terräng 1972 bev något av startskottet på en storhetsperiod som så här långt resulterat i närmare 180 SM-guld! På 70-talet märktes namn som Lasse Haglund i diskus, Raimo Pihl i spjut och mångkamp, Kenneth Lundmark i höjd, Anders Arrhenius i kula och Gunnar Edberg i löpning.
Ungdomsverksamheten utvecklades och 1970 kunde man se de första flicknamnen i resultatlistorna. Med starka ledare utvecklades verksamheten allt mer och många är de landslagsmän och kvinnor som de senaste årtiondena tävlat i Spårvägens färger.
80-talet var en verkligt framgångsrik period med namn som sprinterna Lena Möller och Pia Engström, medeldistansarna Anette Westerberg och Gunilla Andrén, långdistansarna Pär Wallin och Jan-Ivar Westlund, höjdhopparna Christina Nordström, mångkamparen Annette Tånnander med flera som alla tog SM-medaljer och tävlade i landslaget.
Malin Ewerlöf EM-silvermedaljör på 800 m
1992 kom medeldistansaren Malin Ewerlöf till klubben och hon är den kanske mest framgångsrika spårvägaren någonsin med en mängd, SM-guld, landslagsstarter och svenska rekord och som kronan på verket ? EM-silvret på 800 m i Budapest 1998. Andra framstående spårvägare på 90-talet var kulstötaren Sören Tallhem (OS-finalist 1992), korta häcklöparna Claes Albihn och Henrik Värendh, mångkamparen Maria Richtnér med flera. Den ekonomiska grunden består idag av verksamheten inom Stockholm Marathon som bedrivs i samarbete med Hässelby SK. Första Stockholm Marathon arrangerades 1979 och Tjejmilen hade premiär 1984. Av dagens aktiva märks hinderlöparen Henrik Skoog, diskuskastaren Niklas Arrhenius, 400 m-löparen Thomas Nikitin, medeldistansaren Flo Jonsson och stavhopperskan Klara Persson som alla tagit SM-medalj och tävlat i landslaget.
Spårvägen har också 15 andra idrotter på programmet och 8-9 av dem ligger i översta elitskiktet. Under 2000-talet har brottarna varit mest framgångsrika med bland annat världsmästarna Martin Lidberg, Ara Abrahamian och Jimmy Samuelsson. Inom simningen märks världsrekordslagerskan och flerfaldiga europamästarinnan Emma Igelström. En annan som tävlat för Spårvägen är bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner.
Jan-Erik Nordström
sparvagenfriidrott.se