Hyste du några gulddrömmar natten före?
– Visst gjorde jag det. Jag skapade hela tiden segerbilder för mig själv och jag gick in på banan med segern som mål.
När i loppet kände du att drömmarna var på väg att slå in?
– När det var 50 kvar. Då märkte jag att jag tog in mycket på Rogestedt och Rohlén och det syns på TV-sändningen att jag fick en extrakick av det.
Kan du förklara din närmast hysteriska augusti-form? Du persar ju hela tiden.
– Det gick dåligt på Sollentuna GP så jag tog en ny träningsperiod. Så jag kom igång ganska sent med tävlandet och jag har vunnit nästan alla lopp under andra halvan av sommaren. Jag hade mycket energi kvar helt enkelt.
Varifrån kommer ditt sällsynt eleganta löpsteg?
– Jag har det naturligt. Efter första spikskopasset i Sätrahall för fyra-fem år sedan kom folk fram och tyckte att jag hade ett fint steg. Jag begrep ingenting.
Hur hittade du friidrotten och Spårvägen?
– Det var en tjejkompis i min klass som hoppade höjd i Spårvägen och hon tyckte att jag skulle söka mig dit eftersom jag var överlägset bäst i klassen på tre kilometer. Jag fick kontakt direkt med Håkan Kaneberg och det passade perfekt eftersom vi båda bor i Tyresö.
Vilka förväntningar har du inför Finnkampen?
– Det ska bli kul att få tävla inför en stor publik och jag känner mig redo att persa igen. 800 m är sista gren och den kan bli avgörande. Det gillar jag …